Nyckelfakta från Livestock’s Long Shadow

• Global påverkan: Djurhållning är en av de största miljöproblemen på lokal och global nivå, ansvarig för 18 procent av de globala växthusgasutsläppe — mer än transportsektorn.
• Landanvändning: 70 procent av all jordbruksmark används för djurhållning, varav en stor del för fodergrödor, och upptar cirka 30 procent av jordens isfria yta.
• Förlust av biologisk mångfald: Djurhållning är en av de främsta orsakerna till habitatförändringar, inklusive avskogning, fragmentering av skogar och nedbrytning av våtmarker.
• Avskogning: Djurhållning är en huvudorsak till avskogning, särskilt i Amazonas där 70 procent av tidigare skogsområden nu är betesmark, vilket hotar den biologiska mångfalden.
• Klimatpåverkan: Utöver koldioxid från avskogning släpper djurhållningen ut 37 procent av all antropogen metan, främst från idisslares matsmältning, och 65 procent av lustgasen från gödsel — båda kraftigare växthusgaser än koldioxid.

Markförstöring

Livsmedelsproduktion med boskap är den största användaren av mark på jorden. Faktiskt upptar betesmark 26 procent av den mark som inte täcks av is, och fodergrödor ytterligare 33 procent av den odlingsbara marken. Sammantaget svarar boskapsproduktionen för 70 procent av all jordbruksmark och 30 procent av den totala landytan, enligt Livestock’s Long Shadow.

Utvidgningen av boskapsproduktionen är en viktig orsak till avskogning, särskilt i Latinamerika. Exempelvis används nu 70 procent av den tidigare skogbeklädda marken i Amazonas för betesmark, och fodergrödor täcker en stor del av resten.

Cirka 20 procent av världens betesmarker och öppna betesområden har blivit förstörda, och det är främst på grund av överbetning, packning och erosion. Torra områden är särskilt drabbade, där boskap ofta är den enda källan till inkomster för människorna som bor där.

Vattenbrist och förorening

Världen står inför ökande problem med brist, knapphet och utarmning av färskvatten. 

Jordbrukssektorn är en central aktör i denna utveckling, och står för en stor del av den globala mänskliga vattenanvändningen, enligt Livestock’s Long Shadow. Detta beror främst på bevattning av fodergrödor. Jordbruket är också den största sektoriella källan till vattenförorening.

Föroreningar från jordbruket bidrar till övergödning, ”döda” zoner i kustområden, nedbrytning av korallrev, hälsoproblem hos människor, uppkomsten av antibiotikaresistens och många andra problem. De främsta källorna till förorening kommer från djuravföring, antibiotika och hormoner, kemikalier från garverier, gödsel och bekämpningsmedel som används för fodergrödor samt sediment från eroderade betesmarker.

Haven

Rapporten beskriver övergödning som en process där tillförsel av näringsämnen, särskilt kväve och fosfor från djurhållning och andra jordbruksaktiviteter, leder till ökad växtplanktonproduktion. Detta kan orsaka algblomningar som minskar syrehalten i vatten och kan resultera i så kallade ”döda zoner” där fisk och andra vattenlevande organismer inte kan överleva. Övergödningen påverkar både söt- och saltvattensmiljöer och har stora negativa konsekvenser för biodiversiteten, inklusive skador på korallrev och havsgräsängar. Kustområden i Asien och Mexikanska golfen nämns som särskilt utsatta, där intensiv djurproduktion har bidragit till utbredda problem med syrebrist och förlorade marina livsmiljöer.

KÄLLOR

“The livestock sector emerges as one of the top two or three most significant contributors to the most serious environmental problems, at every scale from local to global. The findings of this report suggest that it should be a major policy focus when dealing with problems of land degradation, climate change and air pollution, water shortage and water pollution and loss of biodiversity”
https://www.fao.org/3/a0701e/a0701e.pdf