Hållbart Matsystem

Studiens metod

Forskarna har kombinerat praktiska observationer med en modell som bygger på välkända beräkningsmetoder för att räkna ut växthusgasutsläppen från produktionen av naturbeteskött. Eftersom både geografi och hur intensivt jordbruket bedrivs spelar stor roll, skapade de modeller för olika typer av besättningar – från extensiva verksamheter på torra, magra marker till mer intensiva, delvis industriella gårdar i bördigare områden.

För att räkna ut nötkreaturens foderbehov och metanutsläpp använde forskarna standardiserade formler där de tog hänsyn till djurens ålder, kön, vikt och vilken sorts foder de åt. För att beskriva olika nivåer av jordbruksintensitet använde de fodrets omsättbara energi (ME) som ett mått. I extensiva system på lågproduktiva marker låg fodrets energi på 1,8–2 megakalorier (Mcal) per kilo torrt foder, medan det i semi-intensiva system på mer bördiga gräsmarker låg på 2,5–3 Mcal per kilo.

Studiens resultat

Huvudresultaten från studien visar att:

• Utsläpp per kg protein: Utsläppen per kg protein från naturbetesuppfödda nötkreatur är 10-25 procent högre än för industriellt producerat amerikanskt nötkött och 3 till över 40 gånger högre än för en rad växt- och animaliska alternativ som fläskkött, kyckling, ost, mjölk och växtbaserade proteinkällor.
• Kolinlagring i mark: Forskarna undersökte även om kolinlagring i marken genom naturbete kunde kompensera för utsläppen. Även när man räknar med optimistiska scenarion för ökad kolinlagring, minskar utsläppen från naturbeteskött endast från 280-390 till 180-290 kg CO₂-ekvivalenter per kg protein. Detta är fortfarande något över industriellt nötköttets 180-220 kg CO₂-ekvivalenter per kg protein, och betydligt över alternativa proteinkällors 10-70 kg CO₂-ekvivalenter per kg protein.
• Extensiva vs intensiva system: Bland naturbetesuppfödda nötkreatur har de mest extensiva betessystemen på halvtorra marker särskilt höga utsläpp, främst på grund av metanutsläpp från foder med låg energitäthet. Studien visar att utsläpp från extensiva rancher på lågproduktiva betesmarker är 40-100 procent högre än från industriellt nötkött.
• Krav på ökad kolinlagring: För att naturbeteskött ska nå ”klimatparitet” med industriellt nötkött skulle det krävas en ökad kolinlagring på cirka 430 kg kol per hektar och år. Nyligen genomförda metaanalyser visar dock att verklig ökad kolinlagring från naturbetesdrift oftast ligger mellan -170 och 80 kg kol per hektar och år, vilket inte är tillräckligt för att kompensera för utsläppen.

Slutsatser

Studien drar slutsatsen att naturbeteskött är mer klimatintensivt än industriellt nötkött, och flera gånger mer intensivt än andra proteinalternativ – även med maximal hänsyn till potentiell ökad kolinlagring i marken. Dessa skillnader visar sig vara robusta över en bred uppsättning kombinationer av olika driftsformer, hanteringsmetoder och foderkvaliteter för naturbeteskött.
Forskarna noterar att resultaten troligen gäller för utvecklade ekonomier generellt.

Studien understryker att både naturbeteskött och intensivt nötkött är resursintensiva former av livsmedelsproduktion som endast ger 1-3 procent av det protein som alternativ skulle kunna ge per kg CO₂-ekvivalent eller per hektar åkermark.