Artikeln är publicerad i flera tidningar.
Nyligen brann flera tusen grisar inne på en grisfabrik utanför Mellarud. De flesta blir upprörda eller sorgsna när de hör en sådan nyhet. Det visar på en av våra finaste sidor – empati. Vi förstår att grisarna dog en smärtsam död full av ångest, och vi känner deras plågor.
När de grisar som överlevde branden så småningom kommer att dödas sker det också på ett brutalt, smärtsamt sätt. De tvingas in i en hiss och sänks ner i en gasfylld kammare. Gasen tränger in i deras lungor och ögon och bränner dem. De kastar sig våldsamt mot stålhissen för att komma undan gasen, innan de slutligen tappar medvetenhet. Sedan hängs de upp och ner och får halsen uppskuren.
Varför är det en tragedi när grisar brinner inne, men inte när de gasas? Varför är de flesta likgiltiga inför grisarnas våldsamma död på slakteriet?
Låt oss visa empati med alla grisar. Vi måste upphöra med detta hänsynslösa våld mot oskyldiga varelser.
Erik Liljenberg
KÄLLA
Förödelse vid den nerbrända grisfabriken i Mellerud
https://via.tt.se/pressmeddelande/3719728/bilder-visar-forodelsen-vid-den-nerbranda-grisfabriken-i-mellerud
