Hållbart Matsystem

Låginkomsttagare gynnas mest

Enligt rapporten påverkar en matskatteväxling låginkomsttagare genom att de generellt sett spenderar en större andel av sina inkomster på mat, vilket gör dem mer känsliga för prishöjningar. Dock har den analyserade matskatteväxlingen utformats för att vara kostnadsneutral, där höjda punktskatter på vissa livsmedel balanseras med sänkt moms på andra. Detta innebär att nettoeffekten på matkostnaderna för olika inkomstgrupper, inklusive låginkomsttagare, blir försumbar (under 10 kronor per person och månad).

Rapporten pekar också på att hälsoeffekterna av matskatteväxlingen är positiva för alla inkomstgrupper, men särskilt för låginkomsttagare som har en tendens att gynnas mest av förbättrade matvanor och sänkt pris på hälsosamma livsmedel som frukt, grönsaker och fullkornsprodukter.

Matens osynliga avtryck

Livsmedelskonsumtionen står för nära 20 procent av Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp – nästan dubbelt så mycket som utsläppen från svensk personbilstrafik. Särskilt animalieprodukter bidrar kraftigt till klimatpåverkan:

• Nötkött och lammkött: Dessa livsmedel orsakar de högsta utsläppen av växthusgaser per kilo, främst på grund av metan från idisslande djur och hög markanvändning.
• Mejeriprodukter: Utgör en betydande källa till utsläpp, om än något mindre än kött.
• Fläskkött och kyckling: Har lägre klimatpåverkan än nötkött men bidrar fortfarande avsevärt.
• Växtbaserade livsmedel: Frukt, grönsaker och baljväxter har markant lägre klimatpåverkan, och vissa produkter, såsom baljväxter, kan även gynna jordens bördighet.

Rapporten belyser att förändrade konsumtionsmönster, särskilt en minskning av konsumtionen av rött kött och en ökad konsumtion av växtbaserade livsmedel, är avgörande för att nå klimatmålen.

Så fungerar matskatteväxlingen

För att minska klimatpåverkan och förbättra folkhälsan föreslår rapporten en kombination av skatter och subventioner:

1. Skatt på klimatintensiva livsmedel: Exempelvis beskattas nötkött med 31 kr/kg och sockersötade drycker med 3,7 kr/l. Detta leder till en minskad konsumtion av nötkött med cirka 19 procent och sockersötade drycker med 24 procent.
2. Momssänkningar på hälsosamma livsmedel: Momsen slopas helt för frukt, grönsaker, baljväxter och nyckelhålsmärkta produkter. Detta resulterar i en ökning av konsumtionen av dessa produkter med upp till 18 procent.

Sammantaget minskar klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen med 4,4 procent, vilket motsvarar cirka 700 000 ton koldioxidekvivalenter per år – lika mycket som att reducera personbilarnas utsläpp med 8 procent. För hälsan innebär åtgärderna fler levnadsår för alla inkomstgrupper, särskilt låginkomsttagare som idag konsumerar minst frukt och grönsaker.

Varför brådskan?

Rapporten framhåller att det är bråttom att agera på grund av flera skäl:

• Klimatkrisen förvärras snabbt: För att nå de globala klimatmålen och minska utsläppen i linje med EU:s klimatpaket Fit-for-55, måste jordbrukets utsläpp minska. Sverige har dock inte sett någon minskning i jordbrukets utsläpp sedan 2005.
• Folkhälsan är i fara: Mer än halva den svenska befolkningen är överviktig eller har obesitas, och andelen 11–15-åringar med obesitas har fyrdubblats på 30 år. Kostrelaterade sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes, orsakar enorma samhällskostnader.
• Ekonomiska fördelar: På lång sikt minskar skatteväxlingen kostnader för sjukvård och produktionsbortfall samtidigt som miljökostnaderna reduceras. En genomtänkt design gör dessutom förslaget ekonomiskt neutralt för konsumenter och staten.

En reform med potential

Rapporten bygger på omfattande forskningsunderlag och simuleringar av konsumentbeteenden. Resultaten visar att en matskatteväxling inte bara är genomförbar utan också ger breda samhällsvinster. Forskarna bakom studien hoppas att beslutsfattare ska se detta som ett viktigt verktyg för att skapa en hållbar och rättvis framtid. Det gör vi på Hållbart Matsystem också!

För mer information, läs rapporten här: matskatteväxling.se